Sent blir det framför datorn igen, men jag passar på när Inez sover. Snart har det gått tre år sedan min mamma dog och vi har bestämt oss för att göra en amälan till patientnämnden. Har ingen aning om hur det fungerar, men jag får ingen ro förrän hennes vård de sista veckorna utreds. Hennes sida heter www.ammissida.se om du vill läsa mer.
Inez dras med en förkylning som jag hoppas blir bättre snart. Valparna växer och jag ska försöka hinna få ut bilder kanske redan imorgon.

Igår var jag ut två svängar på kvällen, det var dags för lilla Kaj att bli slädhund! Alltid lika kul att köra in unghundar och se hur de beter sig. Starten gick si sådär, han blev lite rädd för Iris som sprang bredvid så jag bytte plats på dem. Sedan gick det bättre, han blev lite sur på nacklinan som han försökte bita av, men fick snabbt upp balansen i selen och sprang på bra. Och vad stolt han var sen när jag släppte in honom till mamma Siri och moster Blenda! - Titta på mig! Jag är stor nu! såg han ut att säga.

Sedan har vi ju mitt ledarhundshopp Mille som är dryga året och som jag körde i led igår. Mille har fått sitt namn efter sin mormors syster Millan, en eminent ledarhund med stor personlighet.
Hanhundar mognar lite senare än tikar, men han har viljan att springa först och viljan att byta spår när jag säger så. Så jag hoppas.
När vi kom hem satte jag fast ledahundsparet så att han på en gång lär sig att stanna kvar i led och vänta tills spannet blivit avselat. När sista hunden  var i gården och jag vänder mig om tittar han på mig med en blick som jag sett förr - Millan! Jag fick gåshud, så lika de var! Och mitt hopp steg ytterligare...